Insekterna runt om oss

I Bystugan i Uppsälje hade man på onsdagskvällen samlats för att höra en engagerad och inspirerande Bengt Ehnström berätta om sitt favoritämne – insekterna runt om oss.

Bengt inledde med att fråga om det är någon som vet hur många arter av insekter det finns på jorden. Det blev alldeles tyst i Bystugan. Svaret är att det egentligen inte är någon som exakt vet, men troligen är det nog närmare 30.000 arter. För storstadsbor i gemen är nog insekterna närmast till förtret, men av de många frågor som kom från publiken märktes att här i Uppsälje har man ett lite mer nyanserat förhållningssätt till småkrypen.

För att bestämma huruvida ett småkryp är en insekt ska man räkna hur många ben den har. En insekt har 3 par ben och en spindel har 4 par ben. Man skiljer således på spindlar och insekter. Insekterna har ett mycket motståndskraftigt pansar som är uppbyggt av äggviteämnet kitin. Knackar man på stor skalbagge kan man nästan höra den dova klangen från dess sköld.

Bengt har själv upptäckt en pytteliten skalbagge och den har fått sitt latinska namn med anknytning till sin upptäckare.

Bengts förkärlek för fjärilar går inte att ta miste på och han berättade att det finns 2.700 fjärilsarter. Vissa av dem är nattaktiva och med sina fasettögon kan de urskilja detaljer i sin omgivning även i det tätaste mörker.

Man kan då fråga sig vilken ”nytta” det är med insekter. Bengt tycker egentligen inte om att prata om ”nytta” i det här fallet. Begreppet ”nytta” är ett synsätt som vi människor belastar oss med, men som Bengt konstaterar, utan insekter skulle naturen se väldigt annorlunda ut. Det skulle till exempel knappast finnas blåbär och lingon, eftersom insekterna ser till att pollineringen fungerar för bären. Insekterna är också duktiga renhållningsarbetare och ser till att ta hand om döda djur.

Insekter håller i viss mån efter skadedjur. De är således predatorer, dvs de är rovdjur som dödar och helt eller delvis konsumerar andra djur.

Från insekterna kan vi människor njuta av härlig honung. Man kan därför säga att människorna tagit dessa insekter till sig som sina husdjur. Insekterna har också betydelse i näringskedjan eftersom de är viktig föda åt till exempel åt fåglar och vissa insekter är dessutom föda åt människor. I vissa länder äter man till exempel gräshoppor.

Det finns insekter som för oss människor både smakar gott och är näringsrika eftersom de innehåller mycket mer protein än oxkött. Detta kunde Bengt intyga som inte ser något konstigt i att äta insekter. Vi äter ju kräftor – de djur som står lägst i näringskedjan!

Det finns naturligtvis även det som för oss är negativt med insekter. Vissa av dem sprider sjukdomar såsom malaria. Insekter skadar våra grödor och våra skogar. De äter upp vår mat och de äter även upp våra kläder, men det är mindre vanligt nuförtiden.

Bengt berättade att vissa insekter har en märklig förmåga att se ut som andra farliga insekter. Denna försvarsmekanism kallas för mimikry.

Insekter är kluriga och rörliga och vi människor bidrar med att sprida dem över stora avstånd när vi fraktar växter, matvaror och trävaror. Häri ligger en stor fara eftersom stora skador på vår natur kan uppstå om fel insekter är på fel område.

Fästingar är exempel på insekter som spridits av människor. De har sitt ursprung i södra Sverige men börjar nu upptäckas i Dalarna. På frågan vilken nytta de gör hade Bengt inget omedelbart bra svar, men till viss del är de föda åt andra insekter.

Kalla vintrar är inget som påverkar insekterna om det finns snö. Under snötäcket är det livlig aktivitet av insekter och spindlar en kall vinterdag. Insekterna har glykogen i blodet som kan ombildas till glykol vilket innebär att de tål mycket sträng kyla.

Efter kaffepausen berättade Bengt om insekternas blodomlopp, matsmältningssystem och ”lungfunktion”. Insekter måste ju ha syre för att kunna leva, men istället för lungor har de ett rörsystem under sitt pansar. Genom att oupphörligen röra den ledade kroppen pumpas luft runt i rörledningssystemet och insekten ”andas”.

Kvällen avslutades med en redogörelse för insekternas livscykel och Bengt berättade att de flesta insekterna – men inte alla – har utveckling från larv till färdig insekt.

Ordföranden för föreningen Uppsälje Framtid, Anna-Karin Uhr, överlämnade en keps och en bukett blommor.

- Finns det insekter i den buketten att analysera månne?

Under tonårsperioden väcktes hos Bengt ett brinnande intresse för skog och insekter, ett intresse som sedan skulle stå sig för resten av hans liv – både på jobbet och under fritiden.

Lantbruksuniversitetet blev Bengts arbetsplats och där blev han en välkänd profil bland annat som forskningsledare. Resultatet av detta finns dokumenterat i ett antal böcker av honom och en stor mängd vetenskapliga uppsatser som han publicerat. Han senaste bok, som kom ut ganska nyligen, kom att handla om sälgen och de småkryp som trivs på det trädet.