Uppdaterad 2012-11-13
Av Kurt Blomquist
14 personer från Uppsälje har i vinter deltagit i en studiecirkel för att dokumentera tider som varit. Resultaten har de samlat i ett häfte som innehåller många uppgifter om personer som en gång levat och verkat i Uppsälje, om företag som inte längre finns och händelser som man minns.
Att älven som betytt så mycket för Uppsälje inte alltid var en vän det framgår av Visan om dödsfärden på Skifsforsen 1833, skriven av John Ericsson Smed i Brindåsen. I den förtäljes om en likfärd från Krokbyn till Dala Järna kyrka som slutade i stor tragedi. En ung moder hade dött och hennes kista skulle transporteras i en roddbåt genom Skifsforsens strida vatten. Båten kapsejsade och fem personer drunkade.
Här berättas också om den stora översvämningen 1916 då vårfloden steg meterhögt i byn och dränkte både land och hus. I ett av husen längst nere vid älven bodde Jöns Jannes Jonsson som säger sig ha hittat en gädda i stekugnen när vattnet drog sig tillbaka.
Här berättas om människornas uppfinningsrikedom för att få litet extra tillskott till utkomsten. Om Karl Sigfrid Hallberg som var byns glasmästare och urmakare men som också var karamelltillverkare. En stor tvinnad tvåfärgad karamellstång på 20-talet kostade två öre. Om Rälg Anders vid Lissflötta som var byns frisör och tog tio öre klippningen. Om Ivars Greta vid Storfallet som stod till tjänst i såväl glädje som sorg. Det var hon som ombesörjde brudklädsel och svepte de döda.
Här berättas också om verksamheter som funnits och nu är borta. I Kvartbäcken byggde Skinnar Per Persson 1915 ett späntverk med pärthyvel. Vid samma tid uppförde bönderna en större torvströfabrik där många av byborna fick tillfälliga arbeten. Uppe vid Skifsforsen fanns det flera verksamheter. Förutom kraftstationen som byggdes 1911 fanns det en såg och en skvaltkvarn från 1700-talet. Det fanns också i början av seklet en ganska stor trämassefabrik. Både kvarnen och trämassefabriken ödelades genom en brand 1920.
Men några av de gamla verksamheterna lever kvar i förändrad eller oförändrad form. Till dem hör Svedsågen som i början av 1900-talet byggdes av Sveds Erik Stefansson och hans svåger Jöns Nils. Sågen fick stor betydelse för bygdens bönder och idag drivs den fortfarande i mindre omfattning av svedsättlingar.
Vid avtagsvägen mot Rutån och Glatjärn fanns det tidigare en ganska stor snickerifabrik. Den totalförstördes genom brand 1943 men byggdes upp på nytt och användes en tid som smedja i kombination med bastu för allmänheten. I dag används lokalerna av Skoogs Plåtslageri.
De 14 deltagarna vid studiecirkeln som letts av Sigvard Ilar har gjort ett mycket gott arbete och mycket som annars skulle ha fallit i glömskan har nu blivit bevarat för framtiden.
Valter Samuelsson och Alice Wik studerar ivrigt
dokumentationsskriften som byborna gjort i vinter.